Gudie: Grundläggande om svarvstål och svarvteknik

Svarvstål kan se ut på många olika sätt och många har sin egen slipning som man har kommit fram till genom erfarenhet och experimenterande. Men det finns några grundläggande typer och här berättar vi närmare om hur man kan använda svarvstål vid träsvarvning. Svarvrör har till exempel en rund form som också namnet antyder, och mejslar är mer klassiskt raka. 

Ett svarvrör har en skärande egg och en fasad kant runt röret, en svarvmejsel har en rak kant. Genom att lägga järnet i olika vinklar mot träämnet som ska svarvas kan det skära mer eller mindre djupt. De flesta svarvstål kan användas på flera sätt och täcker därmed flera tekniker. 

De två grundläggande teknikerna är skarpsvarvning och skärsvarvning. När man skärsvarvar har man relativt lågt varvtal och man har skarpa stål, när man skarpsvarvar är svarvstålen mer trubbiga och man har relativt högt varvtal och det som avverkas blir till fint damm eller spån. Skärsvarvning ger den absolut finaste ytan och kräver relativt lite efterbearbetning med putsning. Ofta kräver det lång övning att bli bra på skärsvarvning i förhållande till skrapsvarvning eller skrubbsvarvning.

När du svarvar handlar det mycket om att ha bra kontroll på svarvstålet och där är ofta nyckeln att använda hela kroppen. Att använda höften som stöd mot handen som håller i den bakre ändan av svarvstålet brukar ofta vara en bra hjälp för att få till en jämn och kontrollerad rörelser. Exakt hur DU gör och ska göra är inget vi ska ge oss in och peta i, men det tipset kan vara bra för en nybörjare, och även om du använder en liten svarv så har man ofta långa svarvstål som du kan få just den här jämna rörelsen med. När man sedan börjar ha klarat av grovsvarvningen och man börjar gå in på de fina vinklarna eller utsmyckning så håller man förstås ofta annorlunda. Svarvning är ett hantverk som alla andra - det krävs övning och erfarenhet för att man ska kunna göra exakt det man vill. 

Här nedanför går vi igenom några av de vanligaste svarvstålen och vad de används till. Kärt barn har många namn och det är möjligt att du kallar dem något annat av vana eller tradition, men här har vi de vanligaste namnen. Våra rekommendationer får också tas med en nypa salt - det finns många som har mer eller mindre kreativ användning av svarvstålen. Att prova sig fram brukar vara nyckeln till att finna den teknik som passar en bäst, oavsett om du är nybörjare eller mer erfaren. Det finns dock svarvkurser att gå på många ställen i Sverige och det kan vara en väldigt bra start för att lära sig grundläggande tekniker och tricks för att uppnå precis det man vill. 

Svarvrör/Skölp
Svarvröret eller skålskölpen är nog ett av de vanligaste svarvstålen som används. I genomskärning har det en U-form. Det används både till urgröpning och längdsvarvning. 10 mm är vanligt att använda vid när man svarvar längs med ämnet, till exempel om du svarvar en ljusstake, och 16 mm brukar vara vanligast när man svarvar skålar. Vinkeln på svarvrör tenderar att vara omkring 45 grader när det är 10 mm stål. Vilken vinkel och storlek man använder är något som ofta blir personligt anpassat på ett eller annat vis, och det finns lite olika skolor och inspiration att hämta från välkända svarvare. YouTube är en bra källa om man söker inspiration för träsvarvning.

 och ca 52 grader på 16 mm stål. Exakt hur U-formen ser ut kan variera och med en del övning kommer du säkert att komma fram till vad som passar dig precis bäst. En mer V-liknande form används i högre grad i USA till exempel, och går då ofta under beteckningen Masterfluid (Hamlet) eller Deep Fluid (Henry Trailer. Johnson-svarvstål från USA är ofta V-formade. Små V-formade stål som snarare används till utsmyckning brukar kallas för getfötter.

Skrubbstål/Skrubbskölp 
Detta svarvstål används ofta för att svarva ned ett fyrkantigt ämne så att det blir runt. Vinkeln är ofta slipad till 45 grader. Används när ådringen ligger parallellt med svarvbädden.

Skrubbstålet brukar kunna vara lättare att använda om man är nybörjare eftersom det inte riskerar att hugga lika mycket i trät. I motsättning till U-stål och svarvför kan man här också arbeta "baklänges", alltså skära medan man rör det i mottsatt riktigning som verktyget faktiskt pekar i. Det används också till att skrapa med och ger inte nödvändigtvis den finaste ytan, men detta är av mindre betydelse då det mest används för grovsvarvning.

Svarvmejsel
Svarvmejslar kan användas på många olika sätt och finns i många olika storlekar med olika form på skären. Här i bilden ser du några. De kan slipas med två faser och ger en fin yta på svarv

ämnet, vilket inte görs på skölpar eller svarvrör. Det kan krävas lite övning att använda detta på ett riktigt bra sätt. Lär man sig använda detta riktigt bra kan man snabbt märka att tiden man lägger på efterbearbetning med sandpapper blir mindre. 

Mejslar används mest till svarvning längs med och mest vanligt är att man lägger järnet i vinkel mot ämnet, ca 45 grader och snett nedåt. Därefter läggs vasen mot 

ämnet rätt högt och dras sedan tillbaka så att det skär i mitten av eggen, därefter flyttas mejseln längs med ämnet. Man kan också använda det genom att i princip sticka in spetsen mot ämnet och sedan föra det försiktigt fram och tillbaka för att uppnå ett rundat eller V-format spår till önskat djup som ligger i vinkel till yttersta kanten. 

Det används också ofta för att svarva av kanterna på ämnen.

Stickstål 
Som namnet antyder används detta för att sticka av ett ämne. Det finns många olika typer av stickstål men de används i princip på samma sätt - stållet läggs högt upp på ämnet så att endast fasen och inte eggen rör träet, som figuren visar vid siffra 1, och sedan drar man stålet tillbaka tills eggen når träet och man börjar skära som i figur 2. Här för man sedan stålet uppåt och nedåt för att få det jämne och det resulterar i att det blir ett smalt spår i ämnet. För att undvika att stålet kläms fast kan man med jämna mellanrum behöva svarva av lite mer så att spåret blir bredare.

Här får man inte nödvändigtvis den finaste ytan utan blir mer ett slags skrapning och det finns många som i stället föredrar ett annat stål, men då blir konsekvensen att man svarvar bort lite mer av ämnet.

Stickstålet används ofta också för att göra markeringar i ämnet för vidare former och utsmyckning. Många använder det också för att svarva botten på ett skålämne som bara ska sitta i chucken och som därmed inte behöver ha någon fin yta. 

Flat skölp/U-rör

Det flatare svarvförert används oftast till svarvning längs med och brukar ligga mellan 30 och 45 grader. En vinkel på 30 grader kräver ofta mer övning för att hantera bra än 45 graders vinkel.

Detta är ofta lite svårare att använda än den klassiska skölpen. Det flatare röret är sällan lämpat för urgröpning av skålar men å andra sidan är det ofta värdefullt när man ska göra dekorativa former på ljusstakar eller liknande ämnet. Här rör man hela skaftet i en enkel och stor båge medan det står vinkelrätt mot ämnet när man är i botten av fördjupningen man ska göra.