Guide | Allt om fräsar till handöverfräsar och deras funktioner

I princip finns det bara två typer av fräsar. Även om du köper en frässats med diverse olika fräsar, så är det två grundtyper det handlar om - med och utan kullager.

Alla fräsjärn med kullager kallas kantfräsar och dessa kan man endast använda vid fräsning längs en kant. Använder du sådana så är det endast djupet du ska ställa in, så löper fräsen automatiskt längs med kanten på ämnet/arbetsstycket som ska fräsas.

Fräsjärn utan kullager kan användas var som helst ovanpå ett ämne för att fräsa spår och kallas ofta för notfräs även om det finns olika varianter. Där måste man använda ett hjälpmedel för att styra fräsen, om man inte vill försöka sig på det hela på frihand förstås.

Med en frässats kan du utföra den typ av jobb som generellt oftast görs av någon som är snickare till profession. Men med tanke på att det finns så många olika fräsar så kan det vara svårt att veta vilken funktion de egentligen har. I den här artikeln vill vi ge dig en uppfattning om olika slags fräsar och vad de faktiskt gör i praktiken.

Fräsar finns generellt i två stålkvaliteter. HSS-kvalitet och HM-kvalitet. HSS, High Speed Steel, används i första hand till mjukare träslag. HM-kvalitet ska du använda om du ska arbeta i lite hårdare träslag, som exempelvis plywood, limfogar, spånskivor och laminat. Om du ska arbeta i exempelvis teak så är HM-fräsar oundvikligt. De kostar lite mer med den högre stålkvaliteten, men tar du hand om den så håller sig skären sylvassa länge. Se till att förvara fräsarna åtskilda från varandra så att inte skären ligger emot varandra och riskerar att få hack eller bli slöa på grund av det.

Fräsar med kullager

Skären på fräsar med kullager arbetar sig in i ämnet från sidan och stannar när den lilla ringen längst ned inte längre roterar, det vill säga när ämnet tar slut och ringen inte rullar mot en kant längre. Du ställer in hur djupt ned i kanten som du vill att fräsen ska arbeta, och det ställer man in med hjälp av handöverfräsens djupstopp. Avrundningsfräsar används typiskt för att runda av kanter på bord, hyllor och liknande, och snedställda fräsjärn ger alltså en rakt avfasad kant. Där utöver finns diverse så kallade profilfräsar så att man kan få olika typer av kanter på till exempel en skåpslucka.

Dessa kullagrade fräsar kallas också för kantfräsar, och detta just eftersom du med dem kan åstadkomma diverse olika former på kanterna. Kullagret rullar fritt när det arbetar, och skär inte in i ämnet, utan finns där just för att stoppa fräsen när ämnet tar slut/när man nått kanten.

Fasfräsar
Fasfräsar gör 45-gradiga avfasade kanter – jämnt och fint. Beroende på hur djupt fräsen sitter kan du göra allt från en knappt skönjbar kant till en mycket markant avfasad kant. Et sådant här fräsjärn kan du också använda om du till exempel ska göra så kallade smygkanter – till exempel ett hörn i en enkel ram av något slag.

Rundfräsar
Rundfräsar gör avrundade kanter, till exempel på bord, hyllor och lister. Varje rundfräs kan endast göra en storlek av avrundning, men det finns å andra sidan i många storlekar – allt från en fräsradie på endast 3.2 mm upp till 16 mm.

Kvartstavsfräs
Denna fräs liknar avrundningsfräsen, men den stora skillnaden ligger i att det alltid bliver en vågrät fals i botten på profilen. Får med böjda skär i många olika storlekar och används ofta till karmar, spröjs och paneler.

Profilfräsar
Profilfräsar är ett övergripande begrepp och finns med många olika profiler. De kallas ibland också allmogefräsar och används typiskt till skugglister, paneler och till kantlister på möbler.

Hålkälsfräs med styrning
Används för att fräsa inåtgående rundning i kanter. Större järn fräser exempelvis hålkälslister på bakkanter på köksbänkar, mindre hålkälsfräsar används ofta till dolda grepp i lock och lådor.

Hålkälsfräs med kant
Ger en rundning med en liten rät vinkel på varje sida och ger därmed en klassisk allmogeprofil. Används typiskt för spröjs, paneler och dekorlister.

Falsfräsar
Falsfräsar ger en rätvinklad fals där djupet avgörs av djupstoppet på handöverfräsen. Används typiskt för möbeltillverkning och ramkonstruktioner (fönster, dörrar, tavelramar). Styrkullager gör det möjligt att styra direkt mot ämnet.

Skivnotfräsar
Skivnotfräsar gör ett tunnt litet spår in i ämnets kant används oftast när man ska sätta ihop skivor och lister med kex. Fräsdjupet låses så att likadana spår kan fräsas i de ämnen som ska sammanfogas för bästa stabilitet.

Fräsar utan kullager

Knivarna på det roterande huvudet plöjer sig ned i ämnet helt i alla riktningar. För precis styrning så behöver du använda en gräns för hur handöverfräsen kan röra sig. Det kan handla om något slags kopieringsring eller så använder du någon form av mall eller schablon. Detta används ofta för att göra olika typer av spår, för både funktion och dekoration, till exempel på skärbrädor, leksaker, namnskyltar och liknande ämnen.

Notfräsar
Dessa är de enklaste och gör lodräta utfräsningar. De kan användas för diverse jobb, inklusive noter, skarpkantade hål och för beslag. I de flesta fräsatser är det med 3-5 mm notfräsar. Det finns från 3 mm upp till 25 mm.

V-notfräsar
Dessa skapar ett spår med spetsig botten och används företrädesvis till skyltar och relieffer, till precisa nedsänkningar för skruvar. Dessa spår känns alltså igen på de lutande sidorna. Det finns med olika typer av botten i olika variationer, men lutande sidor är främsta kännetecknet.

Hålkälsfräsar
Här får du en rundad botten i spåret och man använder dem typiskt för avrinningsspår i skärbrädor, försänkta grepp och dekorationsspår. Dessa runda järn utan kullagerstyrning används rakt ovanifrån på ämnet.

Sinkfräsar
Här får du spår med en bred botten och en smal öppning och de används föredrädesvis sinkningsfogar. Denna fräs kan inte sänkas ned direkt ovanifrån mot ämnet utan ska fräsas från kanten. Det kan till eksempel handla om spår till hyllor.